måndag 22 mars 2010

BOATS

Jag har flera gånger tidigare i bloggen beklagat mig över BOATS-trenden (Based On A True Story). Jag hade tröttnat på memoarer och nyckelromaner, jag ville ha påhittade, fantasifulla episka historier.

Så går jag in på Amazom för att kolla vilka böcker det var jag beställde innan jag åkte och som kommer och komma i en låda med bohaget denna vecka.

Min beställningslista ser ut så här:


  • Return Items
  • Leave Packaging Feedback



OK, om vi undantar barnböckerna har vi alltså:
Just Kids av Patti Smith. Memoar utspelande sig i "mina kvarter" i New York på 70-talet.

The Help av Katryn Stocket. Visserligen en roman, men byggd på minnen och intervjuer.

Then We Came to the End av Joshua Ferris. Den har ju tom undertiteln "A Novel" så den måste väl vara
hittepå?

Half Broke Horses: A True-Life Novel av Jeannette Walls.
Ingen kommentar.

The Night of the Gun: A reporter investigates the darkest story of his life. His own. Av David Carr.
Justesåattja...

Och så slutligen den book jag just avslutade med tårarna rinnande ner i frukostkaffet:
The House at Sugar Beach av Helene Cooper.

Inte bara en BOATS utan en memoar men som öppnar en helt ny värld för mig. Precis som en bra roman. Intressant om Liberias historia och gripande om Coopers och hennes familjs specifika öde. En bok om hur man aldrig kan springa långt nog för att komma ifrån sitt ursprung. Ännu en bok om att man alltid har leran kvar på stövlarna.... Cooper tillhörde Liberias elit härstammande från de befriade slavar som skickades tillbaka till Afrika från USA för att grunda en självständig stat. Det var bara det att det redan levde "natives" där de slog sig ner. Så de ockuperade helt enkelt, krigade sig till land och förtryckte den lokala befolkningen tills missnöjet hade jäst länge nog för galna "warlords" att dra nytta av och störta landet i ett långt, blodigt inbördeskrig.

Det är väl bara så enkelt att en bra bok är en bra bok, bra skrivet är bra skrivet, en väl berättad historia är väl berättad. Vare sig det är fiction, non-fiction, BOATS, memoar eller reportage. Genrer och kategorier spelar ingen roll och jag hoppas bara de andra icke-romanerna jag köpt ovan håller samma klass.

Inga kommentarer: