"Never complain. Never explain." (Katherine Hepburn).
Det känns som ett urmodigt motto som man gärna skulle vilja att lite fler tog till sig. Iallafall skulle jag vilja vara sådan, istället trasslar jag alltid in mig i lama ursäkter och bortförklaringar. Det brukar ju finnas orsaker till de flesta händelseförlopp så varför ska man nödvändigtvis berätta detaljerna? Ändå är det svårt att låta bli; trafiken, akutinsatt möte, sjuka barn, besök av svärmor, ingen budget, flunsan... ursäkterna brukar ju dessutom vara ungefär desamma, och alltid lika ointressanta för dem som väntat förgäves.
Så, jag har bloggat urdåligt på sistone, det har sina orsaker. Punkt.
Fast sedan…
-
…ringde jag upp igen och pappa nappade på en samtalstråd jag tog upp som
handlade om det gamla huset på bilden och vi pratade länge om gamla minnen
som vi ...
19 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar