torsdag 3 maj 2007

Bloggtankar

Har funderat en del över det här verktyget, bloggen. Det är ett så motsägelsefullt uttrycksätt. En offentlig dagbok, är inte det verkligen en "contradiction in terms"? Jag har aldrig skrivit dagbok, tycker det är tråkigt och känns pretentiöst. När jag har försökt så sitter jag bara och granskar vad jag skrivit med kritisk blick hela tiden och det blir varken naturligt eller bra. Med den inställningen borde väl verkligen inte det här vara något för mig, en dagbok som andra förväntas läsa? Nu har jag ju inga läsare än (förutom en som ramlade in av misstag) men man vill ju vara förberedd om man plötsligt skulle få en hel fanclub av studenter i skandinaviska språk i Japan eller något.

Anledningen till att jag vill börja blogga är ju samma som för så många andra utlandssvenskar; jag känner att språket och kulturen ibland känns långt borta, det här blir ett sätt att upprätthålla "det svenska". Rent rationellt är väl de enda som skulle kunna vara intressearade av att läsa här de närmast sörjande och jag borde säkert skriva en ren dagboksblogg om mig och min lilla familj. Men dels vill jag inte riktigt lämna ut alla så här på webben, dels tycker jag ju att det är tråkigt att skriva dagbok (se föregående stycke).

Ett annat grepp är ju givetvis att ha en tema-blogg; mat-blogg, politik-blogg, litteratur-blogg etc. Men jag är ju av födsel och ohejdad vana en sådan extrem generalist så det skulle bli lite tunnt. Egentligen är jag ju en folkskollärare som inte kommit ut ur garderoben, "jag kan lite om väldigt mycket" som en mig närstående dito brukade säga (eller sa han "lite om ingenting"?). En Paris-blogg skulle förstås vara det naturliga men som småbarnsmamma som jobbar heltid så måste jag tillstå att min koll på vad som händer i Paris är något begränsad... En blogg om vilka dubbade amerikanska TV-serier som går klockan 21 varje kväll på fransk TV kanske vore något? En mamma-blogg bara vägrar jag att skriva även om Sveriges mest lästa blogg enbart verkar handla om kejsarsnitt och magsjuka barn.

Sen ska man ju helst vara rolig också. Det finns vissa bloggar som inte just handlar om någonting men är sa bra och kul skrivna så man vill läsa ända. Här har ni en hemmafru som bor i Salt Lake City med man och barn, numera är hennes man också hemmaman för hon får in så mycket reklampengar på sin blogg som handlar om hur hon lever som hemmafru i Salt Lake City...

Ja, inte kom jag fram till mycket. Nu har jag testat att göra inlägg i kategorierna; "trevlig vardagslivsblogg", "lite pretentiös politikblogg", "nonsensblogg om populärkultur", "tips-och länkblogg". Snart kommer nog "nostalgiblogg" ,"parisblogg", "uppfostrabarniutlandetblogg", "två-språkighetsblogg" mm.

Det får nog bli som det blir. Jag får väl skärpa mig den dagen någon börjar läsa här...

Inga kommentarer: